Apropå Fittstim – min kamp

Jag är alltid så rädd för att människor inte ska tycka om mig. Därför vågar jag nästan aldrig uttrycka en åsikt. Hur farligt kan det vara? Vi får se….Jag ska nu försöka…..

Igår såg jag Belinda Olssons teveprogram Fittstim – min kamp (tors 16/1 kl 21 SVT1). Jag är inte särskilt politiskt påläst, men jag kallar mig feminist. Det var något med programmet som kändes konstigt. För min del tror jag att det handlade om att det gick för snabbt. Programmet var fullproppat med människor, ämnen och platser. Det landade liksom aldrig. Så fort något blev intressant skulle vi vidare. Vi hann bara precis sticka in näsan hemma hos Gudrun Schyman innan det var dags för något annat. I slutet kom vi visserligen tillbaka, men då fanns det nästan ingen tid kvar.

Och vad var det egentligen som hände på Aq-va-kul? Receptionisten på badhuset i Malmö fick frågan om hur det gick till då några kvinnor krävde sin rätt att bada topless. Han berättade då att flera män hade börjat följa efter kvinnorna runt i badhuset. Därför var det inte säkert för kvinnorna att fortsätta bada. De ombads att, för sin egen säkerhet, klä på sig. Ursäkta! Vänta lite. Vad sa du? Uppfattar jag det hela rätt? (Var frågor som inte ställdes i programmet) När kvinnorna badar utan kläder på överkroppen förvandlas männen till odjur och kan helt enkelt inte kontrollera sig själva. De börjar förfölja kvinnorna. Kvinnorna måste klä på sig för att deras säkerhet är i fara. VA? Det här lämnas helt okommenterat. Istället drivs tesen att det kanske var onödigt att driva igenom kvinnors rätt att bada topless, eftersom ingen ändå gör det. Kanske inte så konstigt medtanke på hur omgivningen väljer att bete sig. Hur löser vi det problemet?

Jag tycker att debatten blir snedvriden då den handlar om vilken slags feminism som är den rätta. Kanske är det just när en väljer att definiera en åsikt med ett bestämt ord, som det blir problematiskt? Det känns som att det finns en allmän fäbless för att sätta etiketter på saker och ting t.ex. är du lesbisk? Nej. Är du hetero då? Nej. Vad är du då? Det vet jag väl inte. Människa kanske.

Vi är många som vill samma sak. Alla människor oavsett kön, etnicitet, sexuelläggning etc ska ha lika rättigheter. Låt oss föra den kampen tillsammans – alla på sitt eget sätt.

5 reaktioner till “Apropå Fittstim – min kamp

  1. Jättebra skrivet. 🙂 Och vad bra att du skrev vad du tyckte. Man ska vara den man är och få tycka och tänka vad man vill. De som verkligen tycker om en kommer nog göra det ändå.

    Det är lustigt det där också hur det daltas med männen i samhället. Om en tjej blir förföljd, trakasserad, antastad, våldtagen så är det ”alltid” kvinnans fel eftersom hon har varit för inbjudande mot de stackars grottmänniskorna till män som inte kan behärska sig själv vilket man måste ta hänsyn till….
    Då är man inte så stolt över att tillhöra det manliga släktet precis.

Lämna en kommentar